Seminarebloggen rör på sig

Nu har det börjat hända saker på semineriebloggen.

Seminarieanteckningar på gång

Inom en rimlig framtid kommer anteckningar från de tre sista semiarierna att publiceras.
Mer om det på seminariebloggen. För ja, jag har en sån.

Lockar den?

Den här reklamen poppade upp för mig nyss:










Kunde de inte lagt ner lite jobb på texten iallfall?

Den är väl på sätt och vis så dålig att den blir lockande. Så mycket som är fel att det blir rätt. Eller vänder det och blir fel igen?

Falsk tryckknapp

Via Lottas blogg hittade jag Jonas Söderströms blogg Blind höna, och en post om dörröppnarna på x2000. Hur han upptäcker att den röda tryckknappen inte har någon funktion; att det är en fotocell ovanför dörren som känner när man för handen under den!

Först blev jag ganska irriterad när jag läste det: De lurar oss att trycka på en plastbit som bara är en plastbit! Hur många gånger har man inte vinglat fram med kaffebrickan i en kurva och haft svårt att träffa den lilla röda kvadraten?

Men sen tänkte jag att den röda knappen ju faktiska verkligen har en både riktig och viktig funktion: att få folk att föra fram handen och bryta ljusstrålen. Det är ju en väldigt facinerande form av interaktionsdesign.

Vi är så invanda vid att trycka på knappar att det kanske bara skulle röra till det onödigt mycket i våra hjärnor om man hade någon annan lösning. I en av de sista kommentarerna till bloggposten frågar "Nikko" hur de annars skulle ha gjort?

Fast det är ju bara när det är lätt att träffa "knappen" som det är en bra lösning. Som Jonas skriver, så borde man ha ett bredare avkänningsområde och en större markering. Speciellt för de som har svårt att pricka rätt. De måste anstränga sig extra helt i onödan. Och ofta när man träffar den så händer ingenting.

Jag vet att jag iallafall förstått så mycket själv att man knappt behöver nudda knappen för att dörren ska gå upp. Men jag trodde att det var som på en Bang & Olufsen-stereo; en touchpad som är väldigt känslig.


De har tydligen tagit upp Blind höna-posten och kommentarerna i SJ:s personaltidning nu. Jag känner på mig att de inte kommer ta upp det i resenärernas tidning Kupé...


Jag hade från början tänkt skriva om Thinking with my fingers post om HBT-frågor i World Of Warcraft. Men så kom SJ ivägen... Men läs gärna WoW-posten. Det är intressant att homosexualitet blir provokativt i en fantasivärld. Och att man från spelföretagens sida försöker hålla det borta från onlinespelen.


Dagens Bizarro är rolig:

I'm a feeder, I'm a reader

Jag använder mitt mailprogram, Thunderbird, som feedläsare. Så här ser det ut:

Snart ska jag kommentera en forskarblogg...

Just när du undrade om den här bloggen är död

så startar jag en ny blogg. Inte för att ersätt denna, dock. Så tappa inte hoppet ännu.

Vi läser just nu kursen Webbapplikationer, och det ska man blogga om. Så från idag finns Kristofers Webbapp-blogg.

För övrigt så är jag så gott som frisk nu, och uppvilad.

Minnesanteckningar från metodologiseminariet

Längesen vi sågs.

Nu är jag klar med anteckningarna från senaste seminariet. Det var inte lätt att skriva om det. Men mer om det på seminariewebben.

Jessika Gedins återupprättelse

Mycket har hänt i fallet Jessika Gedin och Elitlistan. Först förklarade hon hur det ligger till enligt henne, i Spanarna (P1) förra fredagen. Jag har klippt ut den biten, så lyssna på den här.
Gör helst det innan du läser vidare. (MP3 på 774 kB)
(Om du inte är för less på Elitlistan, för då kan du sluta läsa nu.)

Den är verkligen lyssningsvärd om man är intresserad av ståhejet kring Elitslistan. Som motvikt till DN:s artikel.

Sen fick jag ett mail från henne, vilket ju var väldigt oväntat. Hon hade läst min blogg (post 1, post 2) där jag skrev att min flickvän och jag blev besvikna över hennes medverkan på Elit. Hon hade blivit ledsen när hon läste det, och ville förklara.

Utöver det som sägs i ljudklippet skrev hon bl.a. att Alexander Bards välkomstmail är menat att vara drastiskt och roligt. Och att namnet på listan (Elit) är ett skämt; Bard gillar att provocera.
Det låter ju faktiskt troligt när man läser citaten från välkomstmailet

Efter vad jag hört och läst av henne så är hon iallafall återupprättad i mina ögon. Jag är varken ledsen eller besviken längre... Sådeså.

Men sen finns det ju uppenbarligen rötägg som gör fega uttalanden och skvallrar på maillistan. Men jag DN:s artikel drog ju helt klart alla över väldigt snäv kam, tycker jag.

Som vanligt med allt som sägs i media så ligger väl sanningen någonstans mittemellan. Mittemellan himlen och helvetet.


Det här blev nog en ganska konstig post. Men jag ville få fram vad som framkommit i ämnet.
Kommentera väldigt gärna med dina tankar om allt det här.
Är jag ute och cyklar eller är Kristofers Penna vår tids främsta forum för mediakritik? Det är antingen eller såklart.

Minnesanteckningar från etnografiseminariet

Nu finns mina minnesanteckningar att läsa. Uppdelade i många stycken, för webbläslighetens skull.

Som vi såg något exempel på i höstas, så använder BBC:s sportwebb nästan överdrivet många stycken. En artikel jag var inne på verkade ha ett stycke per mening.

Anteckningarna är nog bara av intresse om man går Medieteknik B, dessvärre. Eller är lärare på MTB, såklart. Men de flesta av den här bloggens läsare tillhör nog någon av dessa kategorier.

Jag har skrivit mest om Ekströms text, eftersom jag missade den delen av seminariet.

Anteckningarna är alldeles för långa för att fungera som en del av bloggen, så jag har lagt dem separat.
Så: gå till min seminerie-webb för att läsa. Formen och så på sidan är under bearbetning. Kommentera gärna här om det är något som ser galet ut.