Bekant på pendeln

Jag sitter på pendeltåget. Det klev på en kille nyss som var väldigt bekant. Jag kunde inte komma på varför. Först tänkte jag att det nog var någon kompis kompis, så jag borde kanske hälsa.

Men då kom jag på att han bara var bekant som medresennär. Men varför kom jag ihåg honom så väl?

Han stoppade in hörlurar i öronen och mycket hög hårdrock började strömma ut i vagnen. Det var så jag kände igen honom! För några veckor sedan delade han med sig till hela pendeltågsvagnen av något som lät som en enformigare variant av Rammstein. Det var inte en vän.

Nu börjar en violinist överrösta hans hårdrockstrummor.